Snart kan vi kalla honom fast krönikör, men det gör ingenting, eftersom Joakim Larsson alltid ger så intressanta tips när han gästbloggar. Du är så välkommen en tredje gång, Joakim.Jag har blivit kär i en låt de senaste dagarna. Det blir jag ganska ofta. Men den här är så speciell att jag kände att det inte riktigt räcker med att bara dela den på Facebook. Jag vill ha något mer beständigt. Så jag hoppas på ett tredje inhopp som gästbloggare.
The Waterboys har varit en betydande del av mitt musikliv sedan första gången jag läste Joakim Forsbergs bok Det börjar ännu tidigare (En roman om konsten att älska varenda jävel) som bland annat citerar Waterboys "And a bang on the ear" på framsidan. En bok som ju Johan inledde den här bloggen med att citera titeln till.
Under tiden när Waterboys ändrades från de tidiga albumens Big Music (som låter lite som de irländska kollegorna U2 för att förenkla) till de mer folkmusikliga toner (för att förenkla nästan ännu mer) som därefter kom att prägla bandet under flera år kom violinisten och dragspelaren Sharon Shannon med i bandet och kom att prägla soundet.
Shannon var med i 18 månader. Men sedan dess har hon haft en framgångsrik solokarriär som innehåller gästspel från många spännande artister, väl värd att kolla in.
På Shannons skiva Saints & Scoundrels gör låten "Saints & Angels" åter entré efter att ha spelats live under mitten av 80-talet och nästan kommit med på den klassiska Waterboysplattan Fisherman’s Blues. Den blev även skivans singelsläpp. Det är en sådan där låt som ger en ateist en religiös känsla. En riktig pärla. En helt jävla fantastisk låt!
Albumversion
Demoinspelning
Liveversion 1986
Liveversion 2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar