Längst in i sommaren får du tecknet
nu börjar hösten räkna ner
Vinden som smekte tar din nacke
och tvingar dig gå ner på knä
Låten är egentligen inte någon av Tomas Andersson Wijs bästa, produktionen och P3-popen passar honom inte som hand i handske, men den ska lyssnas på såhär längst in i juli. Visst är vi alla lite vemodiga över att det vänt?
Och jodå, jag vet att det är en cover på Popsicle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar