fredag 12 juli 2013

Ulf Lundell på klassisk mark

Igår var eder bloggare på sin artonde konsert med Ulf Lundell tillsammans med syster Johanna som var på sin första. Platsen var klassisk mark - Borgholms slottsruin.

När vi klev ur bilen sa jag, "jaha, det är fler som spelar Lundell", men det visade sig vara soundchecken vi hörde. De soundcheckade just då "Om sommaren", vilket var trevligt att höra på. Och sen kom "Tre Bröder"! Som soundcheck! Det bådade gott inför kvällen.

Artisten var till att börja med mycket tystlåten, inget mellansnack förrän det kom en lång drapa om sommaren i "Om sommaren". Men samtidigt var han på bra humör, det var inga sura miner, inget klagomål på fotande eller något sådant.

Förstalåt var den nya "Vi är inte arbetslösa", där ett snyggt körarrangemang kändes som det mest bärande i låten. "Är vi lyckliga nu?" kom föga överraskande tidigt i setet. Annars präglades första timman av ett gäng riktigt bra ballader, "Snön faller och vi med den", "Bente", "Vänd dej inte om" och "Evangeline". Janne Bark briljerade på akustisk gitarr i den sistnämnda.

Med den skitiga "Omaha" höjdes tempot men bara någon låt senare kom så "Tre bröder" i en fantastisk fullbandsversion inte helt olik den på Maria kom tillbaka. Vilken låt! På "Tre bröder" följde den minst sagt obskyra "Fram mellan stenarna" som sedan gled över i "Förlorad värld" och där började festen. Resterande elva låtar var upptempo, handklapp och klassisk sommarspelning med Ulf Lundell.

"Stort steg" var en livepremiär för mej, det var väl rätt många år sedan den fanns med i setlistorna? Den tjugu år gamla singelbaksidan gör sej utmärkt live. "Chans" och "Den vassa eggen" var mina första favoritlåtar med Lundell och de framfördes i utsökta versioner. Även "Älskling" och "Om sommaren" utmärkte sej som riktigt bra, det är något med Lundells eviga klänningreferenser som gör sig så bra på sommaren.

Det var verkligen fantastiskt kul att se Lundell spela utomhus igen, det var ju hela tre år sedan sist. Bandet var samma som i höstas och de flesta av medlemmarna har ju varit med ett bra tag nu. Rutinen märktes. Konsertens kanske största insats stod trummisen Andreas Dahlbäck för, inte nog med att han som alltid slog hårt och med stil på sitt trumset, dagen innan hade han dessutom cyklat omkull och skadat axeln. Av detta märktes inget utom lite stretching mellan låtarna.

Men visst har både Lundell själv och Janne Bark rört sig mer på scen förut? Jag minns rusningar ut vid sidan av publiken på Trädgårsföreningen för ett decennium sedan, något sådant var det inte tal om igår. Men både Lundell och band var i toppform. Setlistan kändes var vital och med en bra avvägning mellan hits och finsmakarlåtar - inte minst mådde den bra av att låtarna från förra årets Rent förbannat kraftigt reducerats från höstturnén. Den enda låt som kändes riktigt malplacerad var "Hem med dej", med tanke på den låtskatt artisten sitter på var det ett mycket märkligt val i en extranummervända.

Bästa låtarna igår? Först och främst "Tre bröder", och sedan ganska jämn skäggstubb mellan "Chans", "Evangeline" och "Den vassa eggen".


  1. Vi är inte arbetslösa
  2. Är vi lyckliga nu?
  3. Tillsammans vi två
  4. Kitsch
  5. Snön faller och vi med den
  6. Bente
  7. Vänd dej inte om
  8. Evangeline
  9. Omaha
  10. Rent förbannat
  11. Tre bröder
  12. Fram mellan stenarna
  13. Förlorad värld
  14. Stort steg
  15. Om sommaren
  16. Öppen väg, öppen bil
  17. Folket bygger landet
  18. Chans
  19. Älskling

  20. Den vassa eggen
  21. (Oh la la) jag vill ha dej
  22. Hem med dej
  23. Gott att leva

  24. Hon gör mej galen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar