Joakim hade i dagarna just upptäckt AK von Malmborg och hennes nyutkomna duett med Olle Ljungström, Roxy Music-covern "Mer än så". Mellan Skid Rows "18 and life" och Kate Bush "The Man With The Child In His Eyes" dök den upp. Jag gillade vad jag hörde. Innan vi somnade sparade han hela kvällen i en spellista. "Mer än så" hade kommit in i mitt liv.
Jag lyssnade en hel del på låten det närmsta året eller så, jag ser i min scrobblingshistorik att låten fanns med när jag började scrobbla på hösten 2010 för att sedan dyka upp alltmer sporadiskt. "Mer än så" är ju en så underbar låt, framförallt raderna om "36 timmar vakna, på vespa och nakna" och leva evigt liv "på vin och croissanter".
Så satt jag för några veckor sedan och plockade ihop musik att lyssna på på vägen till jobbet. En tisdagsmorgon i februari, hur spännande kan en sådan vara liksom? Då kom jag att tänka på AK von Malmborg. "Mer än så" hade åter dykt upp på mina spellistor, den hade säkert åkt in på bad-listan, ett säkert sätt för en låt att dyka upp nästan varje kväll. Men nog borde hon ha fler bra låtar? Tänkte jag, inför den där tisdagsmorgonen.
Så plockade jag, utifrån vad andra scrobblat och vad som var populärt på Spotify, ihop en kort AK-lista. Givetvis med "Mer än så" först. Någonstans i höjd med Kortedala fick jag för första gången höra "Kom och kom" och blev först generad men sen bara jag älskade låten, i Kviberg var mitt sällskap den av fantastiska stråkar beprydda "Autostrada av kärlek" och när vagnen rusade fram längs Artillerigatan nere i Gamlestan hörde jag dystopin "Napalm över Stockholm" och kapitulerade fullständigt. Några låtar senare var listan slut. Jag körde den igen. Och igen. Vilka låtar! Vilken röst! Vilken känsla!
För första gången tittade jag ordentligt på omslaget till debuten Vår tids rädsla för AK von Malmborg och förstod att det inte var en automatkarbin utan något annat som stack ut över det vita. Och vad jag trott var en päls var en tjock katt. Fantastiskt omslag hursomhaver, men så är AK von Malmborg konstnär. En konstnär som även uttrycker sig med musik. För ungefär ett år sedan kom uppföljaren Hens Majestät AK von Malmborg, än har jag inte lyssnat på den i sin helhet och det känns fantastiskt att ha AK-låtar kvar att lyssna på.
I "London" från debuten knyter hon samman sin mors död och flytten till London, med en otroligt bra prat-sång. Jag tycker prat-sång är underskattat, när det funkar så blir det verkligen hur som helst. Även "London" kom till mej i kollektivtrafiken och den passade en grå vardagsmorgon på spårvagnen.
När jag hade lyssnat på min korta playlist gång på gång någon dag då för några veckor sedan gjorde jag som så många gånger förr och googlade den jag lyssnat mycket på, då såg jag att AK von Malmborg just hade varit med i Värvet. Hon ger ett mycket sympatiskt intryck, även ifall jag inte håller med om att hon har "typ tre fans" som gillar hennes musik, vi är åtminstone fyra.
Kanske skulle kolla upp hennes konst lite mer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar