Redan veckan innan Thåströms Den morronen släpptes skrev GP hur Thåström låtit sig inspireras av Harry Potter i låten "Ner mot terminalen". Jag trodde samma sak när jag hörde skivan för första gången för snart en vecka sedan, även ifall han uttalade Hermione lite lustigt.
Sedan skrev DN (kanske inte helt utan skäl av en gammal debattör vanligen kallad "Sveriges malligaste morgontidning") en lista över udda kulturella referenser på Thåströms nya skiva.
Och jag kände mej dum. Jag har ju faktiskt läst Stäppvargen, en gång för en massa år sedan. Men att Harry Hellers partner hette Hermine, det kom jag inte ihåg.
Men Thåström är inte dum. Han fattar att låten kommer väcka uppmärksamhet. Han vet att de flesta, åtminstone vid en första lyssning, kommer tro han sjunger om Harry Potter och Hermione Granger, om än med lustigt uttal av den sistnämnda. Sen kommer det komma nån smart fan och påpeka att det är fel. Någon kommer skriva om det på Facebook. Någon kommer blogga om det. Och vips har Thåström fått en väldigt massa uppmärksamhet.
Vi älskar felhörningar.
Thåström är inte dum.
Och låten? Jomen den är bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar