Idag hade turen kommit till Into the light, populärt kallad bandets synthskiva. "Touch me" och "Falling" har jag lyssnat på en hel del, även de senaste åren. Men när jag lyssnade igenom skivan idag från början till slut kände jag igen låt efter låt! Jag blev minst sagt förvånad eftersom jag trodde jag knappt lyssnat på skivan. De flesta låtarna scrobblades för första gången, så de hade åtminstone inte lyssnat på senaste tre och ett halvt åren. Titlarna var mej obekanta. Men jag kände igen nästan alla låtar ändå!
Så tänkte jag efter. Min dåvarande sambo ägde ju faktiskt skivan när det begav sej 2002. Fast från början var det jag som köpt den och hon som köpte Caesars Palace Love for the streets, men så insåg vi säkert redan första kvällen att vi nog skulle byta skivor med varandra. Sagt och gjort. Det innebar nu inte mer än att skivan bytte CD-pelare i vardagsrummet. Så nog måste jag ha hört den en hel del, tänkte jag.
Antagligen var det så att jag plockade med den låt för låt på mina bussblandband hösten och vintern 2002. Antagligen gick jag målmedvetet igenom varje låt och gav låtarna ett antal chanser. Jag lyssnade kanske aldrig på skivan i sin helhet, från början till slut. Men varje låt fick tillbörlig uppmärksamhet. Så mycket att jag kom ihåg låtarna nu mer än tio år senare.
Och skivan då? Idag hade jag nog inte velat byta Into the light mot Love for the streets.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar