Före Dan Berglund spelade Lina Sandberg, som var en ny bekantskap för mej. Hennes spelning var betydligt längre än en förbandsspelning brukar vara, så det känns lite fel att kalla henne förband. De delade snarare på kvällen. Hennes låtar var bra, framförallt när hon sjöng på svenska. Låten om norrsken hör jag gärna igen.
Precis före Dan ska gå på scen strömmar mer publik till. En publik som knappast tillbringat timmarna innan konserten med att dricka kaffe om vi säger så, utan tankat med öl och gamla hits från Dans sjuttitalsskivor. Det finns en typ av Dan Berglund-fans som effektivt kan förstöra en spelning, detta var den typen. Fast Dan själv hanterade det hela väl och spelade på.
Kvällens sjuttitalslåtar blev "Johan & Johanna", "Våren i Backadalen", "Ballad till minnet en kamrat" och "En yngling". Alla fick såklart stora ovationer, även om jag själv klappade och jublade ihärdigast på andra låtar. Som jag tidigare skrivit sätter jag 2007 års Såna som vi... som Dans bästa skiva. De sedan 1987 års Vildmarken återkommande låtarna om Frasse Swahn är även de stora favoriter och denna kväll fick vi inte mindre än tre låtar om denne personlighet. Däribland den ännu outgivna låten om när Frasse Swahn skulle handla kläder med sin gamla mor. En fantastiskt dråplig historia (med bland annat rimmet Swahn-Backaplan) jag verkligen skulle vilja höra inspelad i studio.
Men det var inte den enda outgivna låten för kvällen, återigen spelade Dan låten med dagboksanteckningar från 4 mars 2012 och så en låt jag aldrig hört live tidigare. Sen finns ju "Landet efteråt" som Dan spelade förra och förförra året, men som tyvärr inte fanns med igår. Det är alltså minst fyra outgivna låtar han spelar live, nu måste det väl vara dags för en ny skiva?
En annan höjdpunkt var som alltid "Lilla villastad", fri från åttitalsarrangemangen på skiva. Den påades av Dan som "en sockrad spya".
Rockborgens café är litet och gemytligt och passade väldigt bra för en sån här spelning. Att de dessutom börjat servera folköl gjorde inte saken sämre. Tankarna for iväg under Lina Sandbergs spelning, jag tänkte på när jag för snart tjugu år sedan satt vid ungefär samma ställe i caféet, kanske vid samma bord, och såg Banal Anal på Knallepunken 1995. Och så tänkte jag på alla promenaderna i grannen Annelundsparken när jag många år efter Knallepunken bodde i den lilla lägenheten mitt i Borås. Jag satt och hoppades Dan skulle spela "Såna som vi..." ("kom inte med sånt där kretsloppstrams, att allt börjar om nån annanstans") och minsann, det gjorde han.
Fast tyvärr präglades spelningen alltför mycket av de respektlösa fyllona. Dessa fyllon, som precis som oss andra verkligen vill se Dan men så att säga är FÖR laddade, tycks förfölja Dan och hans spelningar. Kanske ett ämne för en låt? Om de som tagit Frasse Swahn-myten lite för långt, eller något i den stilen.
Dan har två spelningar inbokade i Göteborg under våren, jag hoppas komma iväg på bägge. Våren 2015 får gärna bli en Berglund-vår, det funkar lika bra i Bergsjön som i Backadalen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar