lördag 14 september 2013

Borås, borås

Det var några år sedan nu, men under ett decennium bodde eder bloggare i den vackra staden vid Viskans stränder. 

Borås Tidning skrev igår en mörk konserthöst i Borås. Och ja, det är ingen rolig läsning för en stad som med Trägårn och Sagateatern erbjudit ett stundtals riktigt bra utbud från sent nittital till ganska nyss. Parallellt har under långa tider även Rockborgen funnits och visst arrangerades det ett gäng bra rockkonserter på till och med ett ställe som Swing (!) för en fyra-fem år sedan?

Ibland tänker jag tillbaka på hösten 2000, på Kashmir spelade under bara några månaders tid The Ark, Hellacopters, The Hives och Håkan Hellström. Lars Winnerbäck spelade på Folkan.

Men det finns ingen anledning att grotta ned sej i sorg över den förlorade Trägårn. Dagens 18-20-åringar kan knappast ha hunnit vara på Trägårn särskilt många gånger och har således ingen relation till stället. De som är några år äldre än mej pratade förr om åren ibland om Amandas med saknad i rösten, själv hade jag aldrig varit där och kunde inte gärna sakna det. Men visst låg det där Harrys ligger nu?

Vad jag menar är att stället i sig egentligen är sekundärt, det viktiga är att det finns ett ställe att ha klubbspelningar i Borås på. Och att spelningarna återkommer, så man bygger upp en trogen publik.

Vad gäller Sagateatern får man väl hoppas det beror på tillfällig förvirring hos arrangörerna, tvivelsutan finns det underlag för intima spelningar med sittande publik. Under mina sista år i Borås såg jag en lång rad akter på Sagateatern, Eldkvarn tre gånger om, Mikael Wiehe i några olika varianter, Tomas Andersson Wij, Freddie Wadling, Pugh Rogefeldt, Moneybrother, Marit Bergman och säkert några namn jag glömt. 

I slutet av 00-talet lyckades man även få riktigt stora svenska namn att besöka stan igen. Ulf Lundell, Håkan Hellström och Lars Winnerbäck gjorde på Åhaga och i Boråshallen sina första Boråsspelningar på nästan ett decennium. Att de bägge förstnämndas turnéer i höst inte svänger förbi Borås får betraktas som ett misslyckande. Och 2009 gick ju även den legendariska Morrisseyspelningen av stapeln.

Riktigt tråkigt att det inte verkar finnas så mycket till scen för yngre lokala band, där är det inte lika enkelt. Det är svårare att locka publik, jag minns en lång rad Rockborgenspelningar på nittitalet med pinsamt lite publik. Där undrar jag om det finns någon quick fix?  

Borås är en relativt stor stad, kommunen har mer än hundra tusen invånare och i bygden runtomkring finns nästan lika många. Bevisligen finns underlag för att ordna en hel del spelningar i stan.

Kom igen nu, arrangörer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar